Rudine

Det kommer av ett ord för öppen gräsmark — ängarna och det magra betet som ger den här sortens bygd dess karaktär. Platser som heter Rudine dyker upp i hela regionen av samma skäl: för dem som bosatte sig där betydde gräset mer än något annat.

Mjuka kullar, tunn jord över kalksten och vida gläntor mellan bestånd av ek och avenbok. Precis det landskap som namnet beskriver.

Det förklarar formen helt. Husen ligger i kanten av den öppna marken och inte mitt i den, så att det bästa gräset blir hö och foder; stenmurar delar tegar som stannat i samma familjer i generationer; och stigarna mellan dem gjordes för boskap, inte för bilar.

Mindre än förr. Får och nötkreatur är färre än de var, och ängarna som inte längre slås fylls långsamt med en och snår.